Kunskapsbank

Letar du efter en manual till din produkt? Klicka här!

Rigg

Arbetsbelastningar i din rigg

Vilken typ av arbetsbelastning kan du räkna med att du har på olika ställen i din rigg? Detta är avgörande för t.ex. vilken lina, block eller infästning i däck du väljer. Vi tillämpar Seldéns räknemodell som anger hur mycket kraft det går att kränga båten 30 grader. Detta ger en god marginal för att utrustningen ska hålla. Exemplen nedan gäller endast enskrovsbåtar och ska ses som generella. Vid tveksamheter, fråga oss.

 Båtvikt > 2000 kg
(1/4-ton)
Båtvikt > 4000 kg
(1/2-ton)
Båtvikt > 5000 kg
(3/4-ton)
Båtvikt > 7000 kg
(1-ton)
 Vajer øArbetslastVajer øArbetslastVajer øArbetslastVajer øArbetslast
Förstag masthead5 mm1000 kp6 mm1400 kp7 mm2000 kp8 mm2500 kp
Akterstag masthead5 mm850 kp6 mm1200 kp7 mm1700 kp8 mm2000 kp
Toppvant5 mm900 kp6 mm1300 kp7 mm1800 kp8 mm2200 kp
Undervant5 mm900 kp6 mm1300 kp7 mm1800 kp8 mm2200 kp
Babystag4 mm200 kp5 mm400 kp6 mm500 kp8 mm600 kp
Förstag 7/8 rigg 900 kp 1300 kp 1600 kp 2100 kp
Häckstag 7/8 rigg 150 kp 200 kp 300 kp 400 kp
Backstag (barduner) 650 kp 900 kp 1200 kp 1600 kp
Storskot 200 kp 300 kp 500 kp 700 kp
Genuaskot 250 kp 450 kp 600 kp 800 kp
Kicktalja 300 kp 550 kp 800 kp 1000 kp
Fall (ej Code 0) 200 kp 250 kp 300 kp 400 kp
Belastningarna ovan är angivna i kp (1 kp = 1 kgf) och får ej förväxlas med brottgränser.

Anmärkning:

  • Belastning på stående rigg varierar med vinkeln på stag och vant.
  • Kicktaljan kan under extrema förhållanden (t.ex. en slänggipp) utsättas för ytterligare 50% belastning.
  • Belastningen på undervanten ökar med ca 10% vid revat storsegel.

Optimera segelhantering

Att optimera segelhanteringen kräver omtanke och planering. På Harkens hemsida, hittar du många förslag på systemlösningar för att få den bästa lösningen som passar just dig och din båt.


Elektronik

IP-klasser

Visste Du att elektriska artiklar märks med en sk. IP klass för att ange graden av skydd motåtkomst av strömförande delar samt hur vatten- och dammtät produkten är? Nedan visas en tabell över hur man tolkar IP klassningen:

Första siffran:

0 Inget skydd.
1  Petskyddad mot föremål större än 50 mm.
2 Petskyddad mot föremål större än 12 mm.
3 Petskyddad mot föremål större än 2,5 mm.
4 Petskyddad mot föremål större än 1 mm.
5 Dammskyddad.
6 Dammtät.

Andra siffran:

0 Inget skydd.
1 Skyddad mot droppande vatten.
2 Skyddad mot droppande vatten, apparaten får ej luta mer än 15° från normalvinkeln.
3 Skyddad mot strilande vatten, apparaten får luta max 60°.
4 Skyddad mot strilande vatten från alla vinklar.
5 Skyddad mot spolande vatten från munstycke.
6 Skyddad mot kraftig överspolning av vatten (munstycke, sjö osv.).
7 Kan nedsänkas i vatten tillfälligt utan att ta skada.
8 Lämpad för långvarig nedsänkning i vatten, se tillverkarens rekommendationer.

En produkt märkt med IP 66 är således: Dammtät (första siffran), samt skyddad mot kraftig överspolning (andra siffran).
En produkt märkt med IPX6 är således: Skyddad mot kraftig överspolning av vatten (andra siffran).

Batterifakta

Batterivatten: Destillerat eller avjoniserat vatten som påfylls batteriet vid behov.

Amperetimmar Ah: Ampere x timmar (ström x urladdningstid).

Batteritestare: Testutrustning som belastar batteriet med en viss ström under en viss tid och kontrollerar batterispänningen. Utifrån dessa värden bestämmer man batteriets kondition.

Effekt, P: Belastningens storlek anges ofta i watt, dvs ström x spänning (P = 1 x U).

Energi,W: Energi är batteriets arbetsförmåga och kan mätas i wattimmar (Wh). Energi = Ström x spänning x tid (Wh).

Kapacitet, C: Kapacitet mäts i amperetimmar (Ah). Startbatteriets kapacitet (Ah) är vanligen angiven som batteriets 20-timmars kapacitet, dvs batteriet kan urladdas med en viss konstant ström under 20 timmar till en slutspänning av 1,75 V/cell vid en batteritemp. av 25°C, dvs 10,5 volt för ett 12 volts batteri.

Knallgas: Blandning av syrgas och vätgas.

Kallstartström, CCA: Startbatteriets huvuduppgift är att starta en motor. Kallstartström är den ström som ett batteri kan belastas med vid -18°C under ex. 90 sekunder, utan att spänningen understiger 1,0 V/cell. Motsvarande finns ett värde för marin kallstartström, MCA som är den ström som ett batteri kan belastas med vid +/-0°C under ex. 90 sekunder, utan att spänningen understiger 1,0 V/cell.

Laddning-urladdning: När batteriet tillförs ström – laddning och när batteriet belastas – urladdning.

Reservkapacitet: Om det uppstår generatorfel, måste batteriet kunna fungera tillfredställande under en viss tid. Reservkapaciteten är antalet minuter ett fulladdat batteri vid 25°C kan urladdas med 25 A till en slutspänning av 1,75 V/cell.

Självurladdning: I alla blyackumulatorer äger självurladdning rum i vila, under laddning och under urladdning. Beroende på batterityp är självurladdningen vid +20°C mellan 5-15 mV/vecka. I nya startbatterier av god kvalitet uppgår självurladdningen till <1% av den nominella kapaciteten per månad. Självurladdningen är bl a beroende av mängden föroreningar som tillförs batteriet genom påfyllning med vatten, samt av temperaturen.

Snabbladdning: Snabbladdning är laddning med relativ hög ström under en viss tid eller till gasningsspänning.

Snedbelastning: Separatbelastning av enstaka celler på batteriet eller batteri i flerbatterisystem.

Slutspänning: Slutspänning är den batterispänning, lägsta spänning, vid vilken man ska avbryta urladdningen. Slutspänningen är beroende av belastningsströmmen.

Syramätare: Syramätare används för att mäta elektrolytens densitet (g/cm3). Med ledning av mätvärdet kan batteriets laddningsgrad (urladdningsgrad) uppskattas.

Torrladdade batterier: Torrladdade batterier är monterade med laddade plattor men inte fyllda med elektrolyt. Sedan batterierna fyllts med elektrolyt med densitet 1,28 g/cm³ kan de genast tas i bruk. I vissa fall erfordras uppladdning t ex om batteriet skall lagras.

Underhållsfria batterier: Underhållsfria batterier innebär bl a att efterfyllning av vatten vid normal drift inte erfordras under batteriets livslängd.

Vilospänning EMK: Batteriets spänning i vila, dvs när batteriet varken laddas eller belastas. Vilospänningen för ett startbatteri är ca 2,13 volt/cell, dvs 12,78 volt för ett 12 volts batteri.


Navigation

Navionics+

Navionics+ är kompatibelt med Freshest Data, Community Edits, SonarChart, Auto-routing, Plotter Sync. Funktionerna varierar beroende på modell och fabrikat. Läs mer här.

Sjökortsuppdateringar ingår i ett år efter köp av sjökort. Efter ettårperiodens slut kan ett Navionics Update-kort köpas.


Pentry

Se filer under manualer, reservdelslistor och anvisningar.


Säkerhet

Brand

Brandsläckare
pulver

Försäkringskrav (minimum):


För utombordsmotorer över 20 hk, inombordsmotorer samt om fast eller portabel anläggning för matlagning, uppvärmning eller dylikt finns. Minst en 2 kg ABE-klassad släckare. Är båten över 10 meter sakll minst två 2 kg ABE-klassade släckare finnas.

Typ:

SIS:

Kg:

Släcktid:

PG 2

ABE 1

2

8,5 sek

PG 3

ABE 1

3

11,5 sek

A = Fibrösa material (trä, papp, tyg mm)
B = Kemiska ämnen (vätskor, olja etc)
E = Elbrand (släckmedel och slang ej ledande)

Observera! Pulver angriper metall och andra material så omedelbar sanering krävs.

Brandsläckare
kolsyra

Bra komplement, “tar bort” syret. Ger ren släckning. Farlig att inandas.

Brandfilt

Ibland mycket enkel och effektiv att ha tillhands för att snabbt kväva mindre bränder.

Vattenspruta

Anordning för att spraya/kyla ned härden. Vattnet förångas och tar energi. Ex. dusch, handspruta. Var försiktig med att ösa på vatten.

Placering av brandsläckare

Lättillgängliga. På bägge sidor om kritiska områden. Tänk också på att det bör finnas möjlighet att utrymma ruff på mer än ett ställe.

Gasvarnare

Finns med en eller flera sensorer som kan placeras där tung eller lätt gas kan tänkas samlas vid ev. läckage. (Högt och/eller lågt beroende på vad som används i båten).

Brandvarnare

Varnar tidigt.

Förebyggande

Se över bränslesystem på motor, spis, värmare och allt som drivs av brandfarliga ämnen. Var försiktig vid påfyllning, gör det helst utanför båten om möjligt. Se även upp med tomma bränslebehållare. Oljedukar som suger olja och bensin men ej vatten är ett bra sätt att sanera läckage med. Låt ej landströms- kablar ligga upplindade vid belastning.

Vikigt!

Kontrollera att släckutrustningen är intakt. Pulvret i en släckare packas gärna i botten. Vänd på flaskan och dunka i botten med en gummiklubba tills pulvret lossnar, skaka sen släckaren sidledes. Görs detta en gång i månaden så har man fungerande släckare. Lär alla i besättningen var utrustningen finns och hur den används. Tänk på att röken är mycket farligare än elden.

Läckage

STOPPA FLÖDET

Träpluggar

Koniskt formade som sväller i kontakt med vatten. Bör vara placerade en vid varje bordgenomföring och utsatt slang.

Övrigt

Trasor, kuddar, segel, dynor.


UT MED VATTNET

Hink

Minst två. Med rejäla stålhandtag och tamp.

Öskar

För trånga utrymmen.

Pumpar
fast monterade

Manuella. Rejäla med stor slangdiameter. En manöverbar under däck och en i sittbrunnen som rorsman kan sköta med en hand. Ska kunna användas med sittbrunnsbänkar och luckor stängda. Får ej ha avlopp i sittbrunn som ej är öppen akterut, ej heller vara förbundna med sittbrunnens självlänsar.

Pump lös

Komplement som reserv eller i trånga utrymmen.

Pump
elektrisk

Dränkbar eller vanlig. Komplement som kan frigöra händer åt t ex tätning, eller ge andrum vid envist läckage. Ersätter dock aldrig en manuell pump, då strömmen kan slås ut.

Förebyggande

Kontrollera bordsgenomföringar, slangar, slangklämmor, propellerhylsor, roderhylsor, luckor, ventiler, toalettarrangemang och kylvattensystem. Infästningar och skador på köl, skrov etc.

Viktigt!

Bör finnas silanordning och reparationssats till fasta pumpar. Lär dig hur man snabbt rensar eller reparerar, även i mörker.

Nedkylning (hypotermi)

Förebyggande

Bär varma kläder, gärna flera lager (utan att svettas), överlevnadsdräkt om möjligt. Isolera kroppens delar, speciellt där värmeförlusterna är stora, huvud, hals armhålor, bröstkorgens sidor, ljumskar, fötter och handleder. Undvik att bli trött och sjösjuk. Håll vätskebalansen.

Överlevnad i kallt vatten (under 25 grader)

Behåll kläder och skor på. Undvik onödiga rörelser. Så stor del av kroppen som möjligt över vattenytan. Om möjligt, kryp ihop, armarna i kors över bröstet, sno ihop benen och lyft knäna så mycket som möjligt. Om flera, håll ihop tätt, mesta möjliga kroppskontakt och slingra ihop benen. Prata med varann för att hålla moralen uppe.

Man över bord

Flytvästar
50N (EN393)

Seglarväst, flythjälp. Håller huvudet ovan vattnet vid medvetande. Välj synlig färg (gul eller röd).

Flytvästar
100N (EN395)

Räddningsväst. Vänder person i vattnet. Håller huvud ovan vatten även i medvetslöst tillstånd. Färg gul till röd. Reflexer. Här finns barnvästarna.

Flytvästar
150N (EN396)

Räddningsväst. Som 100N men med 50% bättre flytkraft. Vänder person med rejält seglarställ på. Här finns uppblåsbara.

Flytvästar
275N (EN399)

Framför allt för yrkesmässigt bruk. SOLAS-godkända.

Flytvästar
uppblåsbara

Halvautomatisk (manuell), dragaktiveras. Helautomatisk, vatten eller dragaktiveras. Bägge typer har munstycke för manuell påfyllning. Finns även med ögla för livlina, med inbyggd säkerhetssele. Hög flytkraft, smidiga att bära när de ej är aktiverade.

Flytjackor

Kontrollera dess förmåga att vända och hålla upp huvudet. Isolerande effekt.

Överlevnadsdräkt

Isolerar bra mot kyla. Hög flytkraft. Är ibland otympliga och försvårar arbetet ombord.

Visselpipa
Nödljusstav
Nödljus

Larmar, kan underlätta för de letande. Syns bra, flyter och är billiga. Batteridrivna. Vatten eller dragaktiverade. Finns även engångs. Fästs synligt på kläder/flytväst.

Säkerhetsljus

Rött fast eller blixtrande ljus. Lyshjälp.

Signalspegel

Solreflexer.

Färgmarkering

Underlättar för de sökande, framför allt från luften.

Nödsignaler

Blosspatroner. Vattentät smidig förpackning. Bra för ensamseglare, kanotister och vindsurfare.

Dödmansgrepp

Stannar motorn på mindre båtar när föraren trillat överbord.

Förebyggande

Livlina dragen från bägge sidor, sittbrunn till mast, från mast till förstag. Livsele, separat eller kombinerad med flytplagg (kappseglarförbundet kräver separat med minst 2200 kg brottgräns). Handräcken och fotlister. Inga lösa tampar och saker man kan fastna i. Skydd runt sittplatser. Mantåg och halkskydd är bra att ha. Gott omdöme. Är du ensamseglare, ha en tamp släpandes efter båten.

Man över bord

Skrik Man över bord! Aktivera ev. flytdon och säkerhetsutrustning. Stäng igen kläder. Trampa vatten. Kryp ihop. Armarna i kors över bröstet. Trötta ej ut dig med att simma. För att komma in i rund livboj, tryck “hitsidan” nedåt tills bojen slår runt över huvudet. Undvik att jaga ikapp bortdrivande livboj.

Få nödställd ombord

Kanske det svåraste. Har manövern gått snabbt och den nödställde är i god form så klättrar han upp själv på räddningsstegen (vilket alla båtar bör vara utrustade med). Vid stor sjöhävning kan det dock vara farligt att försöka ta sig upp om stegen är monterad på aktern. På små båtar tar man alltid upp nödställda i aktern.

Om den nödställde är utmattad, nedkyld eller medvetslös är enda sättet att hissa honom ombord. Ha ett bra arrangemang redo. I vissa lägen måste någon hoppa i vattnet och hjälpa den nödställde att komma i sele eller lyftanordning. Kan man ej få ombord personen, säkra honom på utsidan och tillkalla hjälp.

Undersök hälsotillståndet hos den räddade och ge nödvändig behandling.

Agera direkt

Skrik “Man över bord” och ev. “Alle man på däck”. Om möjligt, avdela någon som hela tiden har blicken på den nödställde. Lämna flythjälp (så nära som möjligt) ev. med ljus och flaggmarkering. Få stopp på båten. Sväng runt, upp mot vinden. Släng ut kastlina/lifesling. Vid risk för borttappning aktivera MOB-funktionen på GPS om den är lättillgänglig. Larma vid behov via VHF eller mobiltelefon.

Livboj

Ska vara placerade nära rorsmans plats och klara att användas. Hästskolivboj; Syns bättre då de är lite högre, bör vara så mjuk att den nödställde kan öppna den. Rund livboj; Kan vara lättare att kasta, bör ha stor diameter för att rymma stor (påklädd) person. Speciella små drivankare bromsar avdriften. I brist på livbojar kastas fender, kuddar eller dylikt.

Markering

För att underlätta för både sökande och nödställd. Livbojljus som är fäst med en tamp till livbojen, tänds automatiskt när den hamnar rättvänd i vattnet. Finns med fast, blinkande eller “strobe”-ljus. Flaggboj med stång, “Dan Bouy”, fäst med tamp till livboj, försedd med självtändande lampa. Ska vara minst 1,8 m över vattenytan (enl. kappseglingsreglerna). Finns både som teleskop och uppblåsbar.

Kastlina

Lina förvarad i speciell kasett som möjliggör att kasta långt för att nå den nödställde. Förvarad nära rorsmans plats, klar att använda. Alternativt lina som snabbt kan släppas ut bakom båten.

Lifesling

Ca 40 m lång flytlina med livbojsliknande flytelement i änden. Kraftig nog för att kunna hissa upp nödställd ur vattnet med. Bästa komplement till lös livboj.

Nå nödställd

A. För att snabbt komma tillbaka till den nödställde, gira direkt upp mot vinden för att ej tappa onödig väg. Fortsätt giren. Reva ev. fock eller spinnaker. Gira upp mot den nödställde i ca 45 grader mot vinden. Närma dig försiktigt, Använd kastlinan. Stanna motorn för att undvika skador från propellern. Få den nödställde mot lovartsidan midskepps.

B. Alternativ om man har “Lifesling”. Få omedelbart stopp på båten. Kasta ut “Lifesling”. Cirkla runt den nödställde tills han får tag i flytelementet och får den runt kroppen under armarna. Stoppa båten mot vinden, tag ner seglen. Stanna motorn för att undvika skador från propellern. Hala den nödställde mot båtens lovartsida midskepps.

Haveri

Reservmotor

Segel, åror paddlaer och utombordare.

Nödroder

Åra, paddel spinnakerbom eller båtshake med fastsurrad lucka eller dyl. Förberedd konstruktion.

Ankare

Kastas ut för att stoppa drivande båt.

Drivankare

Hejdar farten på drivande båt. Håller upp för eller akter mot vinden eller vågorna.

Wirekap

För att kapa vant och stag på havererad mast då man snabbt måste röja upp för att undvika mer skador på båt och besättning. Om möjlighet finns, spara skrotet men surra det väl. Se upp för tamp eller wire i propellern. Maststump kan ev. användas till nödrigg.

Brand

Se separat kapitel.

Läckage

Se separat kapitel.

Åskledare

För att minimera skadorna vid åska. Fästs i vanten och släpps ner i vattnet.

Grundstötning

Kontrollera skador. Går båten att få flott på egen hand och utan risk. Vid behov tillkalla hjälp. Förbered att lämna båten.

Kantring

Håll kvar vid flytande båt så länge som möjligt.

Förebyggande

Håll din båt sjöduglig. Lyssna noga på sjörapporten. Ett gott omdöme är det viktigaste. Var uppmärksam på andra båtar. Håll dig synlig. (Ordentliga lanternor, radareflektorer, strålkastare och ljudsignaler).

Nödanrop

Armarna

Upprepade skata höjningar och sänkningar av armarna utsträckta åt båda sidor.

Flaggsignaler

NC Nödsignal (N över C)
F Jag är havererad, sätt er i förbindelse med mig.
O Man över bord
V Jag behöver hjälp
W Jag behöver läkarhjälp

Signalspel

Fungerar bra i solljus.

Lampor

Blinka SOS ( . . . – – – . . .) (3 korta, 3 långa, 3 korta). Blixtrande rött eller vitt ljus. Finns lanternor med “strobe”-ljus.

Ljudsignaler

Mistlur, visselpipor och foghorn att blåsa i, fungerar alltid. Gasdrivna och el-drivna tutor är bra och bekväma, men har begränsad livstid.

Pyroteknik

Röd fallskärm. Syns på stort avstånd (ca 35nm) i både ljus och mörker. Stiger 300, brinner ca 40 sek.

Rött handbloss. Kustnära, både i ljus och mörker. Brinner ca 60 sek. även vägledning åt letande.

Orange handrök. Används i dagsljus. även vägledning åt letande. Brinner ca 50 sek.

Flytande orange röksignal. Som ovan, men brinner ca 3 min. Slängs i vattnet utanför båten/flotten.

Vitt handbloss. Vid kollisionsrisk eller behov att lysa upp mindre område. Brinner ca 40 sek. även svarssignal från undsättningsteam.

Vit fallskärm. Vid räddningsoperationer då upplysning av större area krävs.

Radarbloss. Ger starkare eko åt radar.

Personlig nödsignal. Att bära på sig i händelse av man över bord.

VHF

Kanal 16. Avlyssnas av sjöräddningsledning (JRCC) samt andra fartyg. Kräver licens.

Mayday. Nödsignal. Används vid nödsituation. Riktat till alla som lyssnar och kan bistå.

Pan-Pan. Il-signal och il-meddelande. Riktas till sjöräddningsledning (JRCC) eller andra fartyg.

Securite. Varningssignal och varningsmeddelande. Information om störningar i säkerheten.

Nödrop:
1. “Mayday – mayday – mayday”
2. “Här är” / “This is”
3. Nödställda båtens anropssignal, upprepad 3 gånger
4. “Mayday”
5. Båtens typ (segel/motorbåt), namn, anropssignal
6. Position. Long/lat eller känd ort.
7. Nödlägets art. Ex brand, läcka, roderhaveri etc.
8. övrig info. Hur många ombord, vilken hjälp som behövs
rådande väder.

Mobiltelefon

Slå 112. Direkt till larmcentralen. Enkelt att ringa anhörig vid smärre tillbud. Begränsad täckning.

Nödsändare

EPIRB. Sänder nödsignal via satellit, på 121,5 MHz, till berörd enhet. är i Sverige reserverade för flyget. 406 MHz är tillåten efter särskilt tillstånd av Post & Telestyrelsen (i nuläget).

Allmänt

Nödsignaler får ej missbrukas, kan i vissa fall leda till åtal. Enligt sjölagen är befälhavaren på alla slags fartyg (även fritidsbåtar) som uppmärksammat eller fått kännedom om att någon är i sjönöd, skyldig lämna all hjälp som är möjlig eller behövlig för att rädda den nödställde.

Vid behov av assistans, larma omedelbart Läkarkontakt kan man få genom att ringa larmcentra 112 på telefon eller på VHF via kustradio och begära Radiomedical.

Kontakta anhöriga vid ev. förseningar eller förändring av färdväg för att undvika onödiga räddningspådrag.

Överge båten

Att överge båten

Stanna kvar i eller vid båt så länge som möjligt om ej brand, explosionsrisk eller annan omedelbar fara föreligger. Ta på överlevnadskläder/våtdräkt om sådan finnes. Annars varma kläder, flytväst eller flythjälp. Vattentät väska eller behållare med nödsignaler, ficklampa etc. Kryp ihop, håll er tätt tillsammans, försök inte få upp värmen genom att simma.

Jolle

Finns jolle är det självklart att man äntrar den. Ta med vattentät väska med nödsignaler, förbandslåda, VHF, telefon, mat, vatten, ficklampa, kniv, filt, kläder, hink, öskar etc. Försök att komma ombord direkt från båten utan att bli genomblöt. Om möjligt stanna kvar vid den övergivna båten. Håll låg tyngdpunkt. Ordna med drivankare.

I valet mellan dinge och gummibåt anses den senare vara den stabilare och därmed den säkrare. Gummibåten har dessutom inbyggd flytkraft.

Livflotte

Det säkrare alternativet. Stora ballasttankar som hindrar den att slå runt. Tak för skydd mot vind och vatten. Nödutrustning på plats, väl surrad.


Välja lämplig modell av livflotte

Vi rekommenderar Offshore eller Cruising
Livflottar som passar allt från skärgårdsbruk, kappsegling (I.O.R godkänd) till jorden-runt segling.

4-, 6-, 8- eller 10-mans
Beroende på hur stor eller liten besättning båten har. På kappseglingar tillåts en besättningsmedlem mer än vad flotten är avsedd för. Att sitta trångt i en flotte gör även att man håller uppe kroppstemperaturen längre.

Väska eller container
Det absolut bästa alternativet säkerhetsmässigt är containermodell i pulpitfäste då den är enklast att få i sjön utan att behöva lyfta. även fäste på däck gör att flotten alltid finns tillgänglig. Alla fästen går att förse med hänglås när man lämnar båten vid kaj eller brygga. Väskmodell är lämplig då man ska förvara flotten i stuvfack eller ruff då den är lättare att lyfta och bära. Glöm dock ej att ha den extra tillgänglig vid tuffa förhållanden.

Vi rekommenderar isolerat golv
Ger bättre isolering från det kalla vattnet, stabilare underlag att vistas på och ger dessutom lite skydd mot eventuellt slagvatten.

Standardutrustad
Vi lagerhåller standardutrustade flottar för att begränsa antalet olika modeller. Vad man ändå alltid skall ha till hands ombord är en vattentät väska med utvald extrautrustning. Den kan t ex innehålla varma kläder, extra nödsignaler, VHF och telefon, personlig medicin, proviant etc.

Räddningsorganisationer

Sjöfartsverket

Har det övergripande för sjöräddningen i Sverige.

Sjöräddningsstationer

Idag finns det endast en kustradiostation-Stockholm Radio, den är bortkopplad från sjöräddningsledning. Sweden Rescue (JRCC) är den enhet som leder i princip all sjöräddning i Sverige, vilka kan nås genom kanal 16 på VHF eller via larmcentral 112.

MRCC

MRCC har ersatts av Sweden Rescue (JRCC), som räddningscentral för hela Sverige.

Räddningsutövare

Lots, Fyrpersonal, Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Räddningskåren, Marinen, Flygvapnet, Polis och bogserbåtar.

Lagar, regler och krav

Sjölagen

lyder under internationella sjölagen och är skyldiga att hålla sig underrättade om vad som gäller för de farvatten som ska befars.

Yrkestrafik

Stora fritidsbåtar och båtar i yrkestrafik besiktigas av sjöfartsverkets inspektörer.

Havskappseglare

Havskappseglingsförbundet har speciella krav på utrustning. För information, ring 08-4590996.

Försäkringsbolag

Kräver att båt ska vara sjövärdig och utrustad för sitt ändamål. Speciella föreskrifter är endast utfärdat när det gäller brandsläckare.

CE-märkt

EU-krav på utrustning och vid nybyggnation av båtar.

SOLAS

“Safety Of Life At Sea”. På båtar i yrkestrafik krävs att viss säkerhetsutrustning mm ska vara SOLAS-godkänd.

Källförteckning

Litteratur

“Navigation” – “Säkerhet ombord” – “Gast ombord” – “Totalhaveri” – “överleva” – “ABC för långseglare” – (o,c,t,s,bSjöräddningssällskapets årsböcker – “VHF-skolan” – Svenska Havskappseglarförbundets regelbok -“Första hjälpen till sjöss”

Övriga källor

Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, Räddningsleadare, Brandservicestationer, Havskappseglarförbundet, Försäkringsbolag, Tillverkare av säkerhetsutrustning och långfärdsseglare